Jag tänker så mycket på honom och alla andra, att jag tillslut glömmer bort mig själv, vad jag behöver och blir glad av, jag hittar mig själv gråtandes och arg. Jag känner mig ensam när jag har människor runt omkring mig, jag känner inget hopp om framtiden fast jag har så mycket att se fram emot. Vad handlar det om egentligen?